ostby.cecilie@gmail.com

Högmod går före fall

”Jag är stark”, tänkte jag när jag klev av bussen vid Fridhemsplan igår. Det var andra dagen i rad jag åkt in till stan för att få upp pulsen och flåset. De senaste månaderna har det varit så mycket annat och därför har träningen hamnat längst ned på prioriteringslistan. Nu hade jag bestämt mig för att vända på prioriteringslistan och kände mig nöjd med att hälsan åter igen hamnat bland de högsta punkterna. ”Jag är på G”, tänkte jag. Alla moderna författare vet hur det är: Det går inte att sitta med ett glas rött eller absint och vänta på att musan ska göra besök. I författarintervju efter författarintervju framgår att det enda som gäller är att sätta sig ned vid datorn, skrivmaskinen eller blocket och skriva, skriva, skriva. För att orka med det, behöver man också tänka på sin hälsa. Att träna och äta rätt gynnar helt klart kreativiteten. Mens sana in corpore sano – ”en sund själ i en sund kropp” – som de gamla romarna sa. Du ser – ingenting är nytt under solen! (Vilket för övrigt är ett citat från Predikaren 1:9 i Gamla Testamentet.) Okej, nog med förnumstigheter. Jag gick alltså där vid Fridhemsplan. Jag hade inte duschat efter passet, utan bara slängt på mig ytterkläder och åkt iväg för att hinna med bussen ut till Färingsö. Jag kände mig svettig, men lycklig. Jag gick i takt med en låt jag hade kvar i huvudet som vi cyklat till på passet. Jag kände mig tillfreds, snygg och… ”…oövervinnerlig”, tänkte jag och log för mig själv. Det var rusningstid och Fridhemsplan var folktätare än annars....